Martin's Blog

Det är dags att återvända till Bolmån för lite flugfiske. Jag har inte varit här sedan åttiotalet. Då körde jag och min bror ofta hit över ett par somrar i en Ford Taunus för att prova våra nya flugspön. Det var kanske här som jag fastnade för att fiska med fluga. Ett problem med Bolmån då var att vattennivån reglerades väldigt hårt. Under helgerna så sjönk vattenståndet ordentligt jämfört med veckodagarna (eller var det tvärtom?) Det var så stor skillnad i vattenflöde att det var två åar i en, så att säga. Jag kan inte tänka mig annat än att detta påverkat livet i vattnet — till exempel kan jag inte minnas att vi någonsin såg regnbåge som vakade i ån.

I de lungare partierna finns det gott om smålänsk sten och hålor att fiska av. Det gäller att vada sig i position för det är svårt att få ner flugan på grund av alla små strömmar som vill ta tag i linan och dragga flugan. Idag står en armé av abborre och mört bakom varje sten och de tar flugan direkt. I de lite mer strömmande partierna går det bättre men ingen regnbåge visar intresse för mina förtyngda nymfer.

Nu, tjugo år senare så är grusvägen mellan riksväg 25 och Nöttja asfalterad och jag stannar till vid Ågården för att köpa fiskekort. Jag åker upp till strömmarna vid Brusarp, den del av sträckan där vi fiskat mest. Bolmån rinner mellan sjöarna Kösen och Exen. Fram till femtiotalet så fanns här tydligen ett fantastiskt fiske efter nedströms lekande öring. Jag har sett en bild på en fångad öring i Flugfiske i Norden och den var enormt stor med en gigantisk stjärtfena. Öringen dog ut när man byggde ut ån.

Ån ser likadan ut idag som den gjorde för tjugo år sedan. Strömsträckan vid Brusarp som är avsatt för flugfiske är inte så lång. Den innehåller ett par höljor, några lugna sel och ett lite längre strömmande parti, fullt med stora stenar. Till skillnad från Nissan så krävs vadarstövlar för att komma åt fisken. Idag ser det ut att vara högt vatten och jag knyter på en grön förtyngd nymf och fiskar mig uppströms. I höljorna och de lite lugnare partierna så nappar abborre och mört hela tiden. Jag hinner knappt få ut flugan förrän det sprätter i spöt och jag tar mig istället upp till det lite mer strömmande partiet där regnbågen förhoppningsvis står parkerad.

I den övre delen av sträckan strömmar vattnet snabbare genom ett stenigt parti. Här finns många ståndplatser men fisket här brukade vara känsligt för vattenståndet. Strax ovanför rinner Bolmån djupare och lugnare.

Men det blir ingen fisk idag. Jag fiskar av hålor och stenar i strömmen men inga regnbågar vill nappa på mina flugor. Trots att det är precis i början på juni ser jag inga sländor som kläcker. Förr om åren kunde det vara riktigt intensiva kläckningar av nattsländor med bra fiske som följd. Efter lunch är det dags att ge sig av igen och fast jag blivit utan fisk så har det varit roligt att se Bolmån igen, men nästa gång jag är här nere tror jag att jag provar Vänneå istället.

This entry was posted on Friday, June 8th, 2007 at 10:30 and is filed under Fiske. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.